
Snart ska här packas men som vanligt skjuter jag på detta ett tag till. På söndag tror jag att jag ska tag i lite saker. Åker på onsdag morgon. Som tur är har jag en mycket god vän med mig - Emma. Ska bli skönt att ha en vän att prata lite svenska med så att man slipper bli som Victoria Silvstedt - "aamm...vad heiterr no dett daer pa svenska...jo just det - dahlahaest". (Obs! Får väl erkänna att det inte är ett helt korrekt citat men ni förstår nog vad jag menar.)
Och ja. Skridskorna ska packas ner. Skulle nog nästan dö utan dem. Håller så smått på att få andnöd av att inte kunna vara med mina älskade surprisare. Gissar dock att det är bra för min personliga utveckling att försöka gå vidare i livet (=pepptalk). Men om man inte vill gå vidare då!? Som den som läser säkert förstår kommer jag säkerligen att älta denna konståkning här på bloggen. Men det är ju mitt liv.
Tanken var inte att i första inlägget berätta hela mitt livs historia så därför är det bäst jag stoppar nu.
Det kommer mera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar